Fortsätt till huvudinnehåll

Årsmöte med PHA Europe – dag 2

Det finns så oerhört mycket att lära av hur andra länder har byggt upp sina patientorganisationer inom PAH. Många som deltar på PHA Europe’s konferens i Barcelona har varit med från start i sina respektive länder och har på ett tiotal år kommit väldigt långt.

Ett exempel är England, initiativet till att skapa en patientorganisation togs år 2000 och nu finns en väldigt välutvecklad organisation som samverkar med både sjukvården och med läkemedelsindustrin och som också driver lobbyverksamhet nationellt för att förbättra för PAH-patienter.

Med på konferensens andra dag var Wendy Gin-Sing som är PAH-sköterska på ett av Englands PAH-center. Efter hennes presentation berättade för mig att i England, liksom i Sverige, finns det idag ett väl utvecklat nätverk bland PAH-sköterskor medan detta är något som saknas i många andra länder i Europa. Hon vill se ett internationellt samarbete mellan PAH-sköterskor för att dra lärdom av varandras erfarenheter och som jag förstod det så förs redan diskussioner om detta.

Vi fick även höra professor Jean-Luc Vachiery från Belgien som gav översikt över vad vi står nu när det gäller behandling och forskning inom PAH. Han berättade att sedan 2009 finns det internationella riktlinjer för behandling av PAH-patienter vilket har haft en stor betydelse för hur patienter behandlas. Det är många läkemedel som håller på att testas inom PAH. När det gäller utveckling av nya läkemedel är detta en lång process men det finns förhoppningar att några av de läkemedel som nu har testats under 12-24 månader i stora kliniska tester kommer att nå ut till patienterna under de kommande åren.

Läkemedelsbolaget Actelion som är det enda bolag som enbart riktar in sig på Pulmonell Artiell Hypertension berättade om hur utvecklingen har sett ut sedan de för tio år sedan fick ut Tracleer på marknaden. Professor Alessandro Maestra berättade att när Actelion 2004 för första året anordnade en internationell PAH-konferens, då kom 77 läkare från 20 länder, och 2011 kom 1024 läkare från 60 länder.

Vetskapen om PAH ökar och detta är oerhört viktigt, att läkare känner till sjukdomen och symptomen och vet att det finns specialister som de kan lämna över till. I den efterföljande diskussionen nämndes att PAH alltför ofta är det sista en läkare associerar till när en patient kommer in och klagar över andfåddhet. Till följd av detta får många patienter inte rätt vård i tid.

Patrik Hassel

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Socialstyrelsen om PAH och CTEPH

Den 10 december publicerade Socialstyrelsen en omfattande och mycket bra beskrivning av pulmonell arteriell hypertension (PAH) och kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH). Arbetet har pågått en lång tid och medicinsk expert är dr. Björn Kornhall på Lunds universitet, men PAH-föreningen har också varit med och bidragit. Att PAH och CTEPH nu finns upptagna i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser är ett viktigt steg för att öka kunskapen om pulmonell hypertension. http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/pulmonellarteriellhypertension

#SelfieforPH

November är den månad på året då sjukdomen pulmonell hypertension uppmärksammas extra av föreningar som hjälper och stöttar dem som drabbats. Ett kul initiativ som den grekiska föreningen är att be personer publicera en selfie (självporträtt) där man håller andan. Symboliken är att den som lever med pulmonell hypertension ofta saknar tillräckligt med syre. Det finns flera kanaler för att publicera sina selfies: Instagram Twitter Facebook #selfieforPH

PAH-föreningen på riksdagsseminarium om Sällsynta diagnoser

Den 26:e februari anordnade riksdagsnätverket Jämlik vård och LIF (de forskande läkemedelsbolagens branschorganisation) seminarium för att belysa vad som fungerar och vad som inte fungerar när det gäller vården av sällsynta diagnoser. Lena Hallengren (S)    lyfte behovet av nationella center och nationella vårdprogram. Vården ska prioriteras där behoven är störst, vilket betyder att om man lyckas med de sällsynta sjukdomarna lyckas man med annat också. Anders Andersson (KD) ansåg att vi kommit långt med samordning, som exempel lyfte han fram regionala cancercentra. Elisabeth Wallenius (Sällsynta Diagnoser) kom med ett klokt förslag i diskussionen kring nationella center. Snarare än att varje sällsynt sjukdom ska ha ett nationellt center vore bra att samla till exempel sällsynta lungsjukdomar till ett center. Anders Blanck (LIF) berättade att så kallade särläkemedel står för några procent av de totala läkemedelskostnaderna. Läkemedelskostnaderna har legat på en jämn nivå under...