Deltagande i medicinska studier

Även om PAH räknas som en sällsynt diagnos så har det genomförts ett relativt stort antal medicinska studier under de senaste 20 åren. Studierna har resulterat i att det numera finns ett antal specialläkemedel för sjukdomen. För att studier ska kunna genomföras krävs det att det finns människor som är villiga att ställa upp. Men vad innebär det att ställa upp i en klinisk studie? Vilka etiska regler finns det som styr?

By Pranjal Mahna

Det grunddokument som reglerar medicinska studier finns i Helsingforsdeklarationen som antogs 1964 och har sedan dess reviderats ett antal gånger.

Några principer: 

• Det är frivilligt att delta i en studie. Ingen kan tvinga dig. Du har också rätt att avbryta ett deltagande i en studie när som helst. 
• Den första studien där aktuell diagnos saknar verksam behandling görs sannolikt mot placebo (”sockerpiller”). Man antar att aktiv behandling är bättre än ingen behandling. När det finns en etablerad behandling testas ny behandling mot den tidigare behandlingen. Inom PAH finns etablerad behandling. Enligt Helsingforsdeklarationen finns därför ingen anledning att acceptera deltagande i en studie där ena behandlingsalternativet helt saknar verksam behandling. 
• Du kan heller inte kräva att få delta i en studie även om du t.ex hört att en ny medicin är bättre än den tidigare.

En uppfattning är att det bättre för en patient att delta i en studie än att inte delta. Helt enkelt därför att i studien följs du som patient noggrannare. Blir det problem fångas det upp och tas om hand. En moralisk aspekt är också att om du förväntar dig en typ av behandling är det rimligt att ställa upp för vetenskapen. Det blir extra tydligt när man diskuterar organdonation; förväntar man sig som patient att bli transplanterad är det rimligt att själv vara organdonator.

Det är viktigt att du förstår vad du ger dig in på när du deltar i en studie och normalt sett har du inget att förlora, däremot en del att vinna.